Atopiskt eksem

Atopiskt eksem, även kallat böjveckseksem, innebär att man har en känslig hy med tendens till att bli torr och kliande. Man får också röda, fjällande och knottriga utslag på hals, händer, ansikte eller i arm- och knäveck. Det är en vanlig och ärftlig sjukdom som drabbar mellan 15 och 30 % av alla barn i Sverige.

Besvären brukar dyka upp redan före ett års ålder, då på kinder och i området där blöjan sitter. Från och med två års ålder visar sig eksemen snarare i arm- eller knäveck, samt runt ögon och mun.

Hos tonåringar kan eksemet komma tillbaka på hals, skuldror och i ansiktet, och i vuxen ålder i form av handeksem. Det behöver dock inte fortsätta upp i så höga åldrar, de allra flesta blir faktiskt friska från eksemet som barn.

Ett barn med atopiskt eksem har större risk att utveckla både astma och allergisk snuva. Orsaken till att man drabbas är inte helt klarlagd, men idag finns det forskning som tyder på att personer med atopiskt eksem har ett obalanserat samspel mellan vissa av cellerna i kroppens immunförsvar. Man vet hur som helst att både arv och miljö spelar roll.

Exempel på miljöfaktorer som kan framkalla symptomen, eller försämra dem, är:

• Torr eller fuktig luft
• Extrema temperaturer som hetta eller kyla
• Svettning
• Psykisk stress som vantrivsel
• Irriterande ämnen som klor, lösningsmedel och stark parfym
• Varma och tätt åtsittande kläder
• Vissa frukter och grönsaker, till exempel bär och citrusfrukter

Själva mekanismen bakom det atopiska eksemet är en olycklig kombination av bland annat en för snabb omsättning av hudceller och för låg fetthalt i huden. Att hudcellerna förnyas snabbare än normalt gör att det yttersta hornlagret inte hinner bildas normalt utan istället börjar fjälla.

Resultatet av en för låg fetthalt i hornlagret gör att huden inte kan binda vatten lika lätt, vilket torkar ut den så pass mycket att den spricker.

Förhindra utbrott av böjveckseksem

En skadad hudbarriär blir lätt kliande och inflammerad. För att förebygga att det atopiska eksemet ska bryta ut hos det drabbade barnet ska man se till att regelbundet smörja barnets hud med mjukgörande kräm eller salva, hålla hemmet rökfritt och tillräckligt ventilerat, låta barnet använda bomullskläder samt föredra duschar framför bad. Solning gör ofta att eksemet blir bättre, men eftersom en eksemhud ofta är särskilt tunn och ömtålig är det viktigt att sola med försiktighet.

För att lindra barnets klåda är det allra bästa sättet att använda en bra kräm och ha en lämplig teknik att smörja in den med. Den mjukgörande krämen eller salvan bör smörjas in minst en gång per dag, och alltid när man har varit i kontakt med vatten.

Man tar en rejäl klick och masserar in den med hela handen, ända tills allt har tagits upp av huden. Har man flera olika sorters krämer kan det vara bra att dela upp insmörjningarna till ett par gånger per dag.

Vilken sorts produkt man ska använda är olika från person till person; det finns krämer som bevarar fukten i huden (innehåller ofta karbamid), kortisonkrämer (dämpar inflammationen i huden) och krämer som kallas immunmodulerare (gör immunförsvaret i huden försvagat).

En kortisonkräm ska bara smörjas på själva eksemet, medan en mjukgörande och fuktighetsbevarande variant kan användas över hela huden. Ofta används någon slags kombination av behandlingsmetoder.

Ljusbehandling mot atopiska eksem

Ett komplement till krämerna kan för svåra eksem vara medicinsk ljusbehandling, då man får sola i ett speciellt solarium med UVA- och UVB-strålning. Det finns också läkemedel att ta till, efter ordination av behandlande läkare.

Om eksemet trots daglig smörjning inte blir bättre, beror det ofta på att krämerna man använder är för svaga och/eller att man smörjer för lite. Det kan också bero på att man håller på att få en infektion – ofta kan en vanlig förkylning göra eksemet värre.

Oro och stress kan också ha negativ effekt på möjligheterna till läkning. Även kall och torr miljö, som ofta är fallet under höst och vinter, gör det atopiska eksemet sämre.

Om kortisonkrämer inte gör eksemet bättre bör man gå och få saken kontrollerat, eftersom det eventuellt kan tyda på någon form av kontaktallergi. Hittar man det som utlöser besvären kan man undvika det och på så vis bli kvitt sina utslag.